I detta avsnitt beskrivs de olika modulerna som ingår i QMRA-verktyget. För en mer detaljerad genomgång, se Detaljerad beskrivning av QMRA-verktygets olika moduler.

Ansatsen har varit att göra modellen så användbar som möjligt. Detta ställer krav på exakthet, men innebär också att vissa generaliseringar måste göras. I modellen ingår de flesta, men inte alla, beredningsprocesser som är vanligt förekommande i Sverige. Som komplement till dessa finns det möjlighet att själv definiera processer (Tilläggsbarriärer). Användaren kan själv kombinera processerna på det sätt som bäst beskriver de lokal förutsättningarna.

QMRA-verktyget finns på svenska och tillhandahålls gratis från DRICKS webbplats.

Från denna webbplats är QMRA-verktyget fritt åtkomligt i två versioner: dels i en online-version och dels nedladdningsbart som en desktop-version.

Under rubriken ”QMRA-verktyg för ytvattenverk”, klicka ”QMRA-verktyget via Analytica Cloud Player” för att öppna online-versionen i någon av webbläsarna Edge eller Google Chrome (det kan vara problem med andra webbläsare). För att kunna öppna verktyget behöver du i nuläget klicka på hängläset till vänster om URL-fönstret och godkänna att Flash används. Vill du istället använda desktop-versionen, klicka ”Verktyget som nedladdningsbar fil” för att ladda ner filen. Medan online-versionen är direkt körbar i en webbläsare, krävs nerladdning av programmet Analytica Free 101 för att kunna använda den nerladdade filen.

I verktyget finns inlagda rimliga värden på avskiljningsförmåga i olika beredningssteg och dos-responssamband för olika patogener. Inlagda data är hämtade från litteraturen, och de källor som bedöms vara mest relevanta och representativa för nordiska förhållanden. I denna QMRA-wiki finns även förslag på råvattenhalter för ett antal av de i modellen ingående referenspatogenerna, för ett antal olika typer av ytvattentäkter.

Det finns också möjlighet för användaren att mata in egna värden för patogenförekomst i råvattnet och avskiljningsförmåga för processteg på det egna vattenverket. I modellen anges alltid källan till litteraturvärden med en förklaring till beräkningen, se de rosa informationsrutorna. I vissa fall kan de lokala förutsättningarna vara sådana att användaren behöver ta hänsyn till dessa och göra korrigeringar. Den information som finns i de rosa rutorna finns även att läsa i något av avsnitten i denna QMRA-wiki.

QMRA-verktyget är upplagt i olika moduler, vilka användaren får klicka sig igenom för att definiera det egna vattenverket. Startfönstret när man öppnar QMRA-verktyget visar just dessa moduler, uppifrån och ner. Används online-versionen ser det ut enligt nedan, och de olika modulerna nås genom att klicka på respektive ruta till vänster:

Modellen är en riskanalysmodell och inte en processmodell, vilket innebär att modellen inte tar hänsyn till att ett efterkommande beredningssteg inte fungerar optimalt om ett föregående beredningssteg fallerat, t.ex. att UV inte fungerar optimalt om fällningen har varit avstängd. I exemplifierade fallet tar modellen hänsyn till att det inte skett någon avskiljning av patogener men inte till att humus och andra partiklar ökar absorbansen och minskar UV-effektiviteten. Detta får användaren tänka på och eventuellt justera intensiteten på UV-aggregatet eller liknande.

I den första och översta modulen i QMRA-verktyget anger användaren halten av patogener i råvattnet. För de åtta referenspatogener som ingår i verktyget anger användaren antingen egna uppmätta halter eller så används relevanta patogenhalter från litteraturen. Halterna kan anges som antingen punktvärden eller som sannolikhetsfördelningar.

I verktyget finns tre stycken förinställda moduler för avskiljande barriärer; Fällning/Sedimentering/Snabbfiltrering, Långsamfilter och Membranfilter.

Användaren väljer de avskiljande barriärer som är aktuella och beskriver hur de är utformade samt hur väl dessa fungerar. Avskiljningsförmågan går att ange antingen genom att nyttja förinställda standardvärden, använda avskiljningsdata från litteraturen, eller använda egna avskiljningsdata i de fall detta finns tillgängligt.

Förändringar i barriärens funktion kan simuleras på två sätt; som slumpmässigt eller scenario-baserade fel.

I verktyget finns även möjlighet för användaren att själv definiera barriärer. Dessa barriärer kallas Tilläggsbarriärer och kan nyttjas för att beskriva antingen en avskiljande eller inaktiverande barriär. Det finns tre tilläggsbarriärer.

För dessa moduler saknas förinlagda standardvärden för barriärens avskiljande förmåga varför användaren själv måste ha kännedom om detta. För vissa typer av barriärer finns det dock litteraturdata (bl.a i Microrisk) som kan användas om egna data saknas. Inaktiverande barriärer (desinfektion)

Förändringar i barriärens funktion kan simuleras på två sätt; som slumpmässigt eller scenario-baserade fel. Slumpmässig simulering är det lämpligaste om QMRA-modellen ska beskriva hur det historiskt har sett ut på vattenverket, där beslut om åtgärder ska fattas på grundval av detta och där man vill jämföra modellresultat för årlig risk och DALY mot acceptabla gränsvärden. Scenario-simulering är att föredra om man vill studera hur log-reduktionen och den dagliga risken förändras om ett givet antal linjer i ett beredningssteg ligger nere. Läs vidare i avsnittet Om genombrottshändelser.

I verktyget finns tre stycken förinställda moduler för inaktiverande barriärer; UV-desinfektion, Desinfektion med fritt klor och Ozonering.

Användaren väljer de inaktiverande barriärer som är aktuella och beskriver hur de är utformade och anger de indata som behövs för att verktyget ska kunna beräkna barriärens effektivitet.

Förändringar i barriärens funktion kan simuleras på två sätt; som slumpmässigt eller scenario-baserade fel. Se avsnittet Tilläggsbarriärer ovan.

Med exponering menas hur mycket dricksvatten som konsumeras i en population, med hänsyn tagen till konsumtionsmönster och -volym. I verktyget finns förinställt konsumtionsmönster från två studier i Sverige, vilken studie som ska användas är valbart. Exponeringen kan även beskrivas av användaren, för de lokala förutsättningar som råder.

I verktyget finns vetenskapligt baserat underlag avseende dos- och responssamband för de patogener som finns definierade i verktyget, d.v.s. vilken dos av respektive patogen som en person måste få i sig för att det ska ge upphov till infektion.

Resultatet redovisas i verktyget som log-reduktion (avskiljning) för respektive beredningssteg, sannolikhet för infektion (daglig- och årlig) samt som DALYs (Disability Adjusted Life Years).