QMRA-verktyget

I detta avsnitt beskrivs de olika modulerna som ingår i QMRA-verktyget. För en mer detaljerad genomgång, se Detaljerad beskrivning av QMRA-verktygets olika moduler.

Ansatsen har varit att göra modellen så användbar som möjligt. Detta ställer krav på exakthet, men innebär också att vissa generaliseringar måste göras. I modellen ingår de flesta, men inte alla, beredningsprocesser som är vanligt förekommande i Sverige. Som komplement till dessa finns det möjlighet att själv definiera processer (Tilläggsbarriärer). Användaren kan själv kombinera processerna på det sätt som bäst beskriver de lokal förutsättningarna.

I modellen ingår förutsättningar bland annat för avskiljningsförmåga och dos-responsförhållande samt statistiska fördelningar för dessa. Dessa är hämtade från litteraturen, och de källor som bedöms vara mest relevanta och representativa för att imitera nordiska förhållanden. I denna QMRA-wiki finns även förslag på råvattenhalter för ett antal av de i modellen ingående referenspatogenerna, för ett antal olika typer av ytvattentäkter.

Det finns också möjlighet för användaren att mata in direkt uppmätta värden för patogenförekomst och avskiljningsförmåga för det egna verket. I modellen anges alltid källan till respektive antagande, mycket information finns i de rosa informationsrutorna. I vissa fall kan de lokala förutsättningarna vara sådana att användaren behöver ta hänsyn till dessa och göra korrigeringar.

Modellen är en riskanalysmodell och inte en processmodell, vilket innebär att modellen inte tar hänsyn till att ett efterkommande beredningssteg inte fungerar optimalt om ett föregående beredningssteg fallerat, t.ex. att UV inte fungerar optimalt om fällningen har varit avstängd. I exemplifierade fallet tar modellen hänsyn till att det inte skett någon avskiljning av patogener men inte till att humus och andra partiklar ökar absorbansen och minskar UV-effektiviteten. Detta får användaren tänka på och eventuellt justera intensiteten på UV-aggregatet eller liknande.

I den första modulen i QMRA-verktyget anger användaren halten av patogener i råvattnet. För de åtta referenspatogener som ingår i verktyget anger användaren antingen egna uppmätta halter eller så används relevanta patogenhalter från litteraturen. Halterna kan anges som antingen punktvärden eller som sannolikhetsfördelningar.

I verktyget finns tre stycken förinställda moduler för avskiljande barriärer; Fällning/Sedimentering/Snabbfiltrering, Långsamfilter och Membranfilter.

Användaren väljer de avskiljande barriärer som är aktuella och beskriver hur de är utformade samt hur väl dessa fungerar. Avskiljningsförmågan går att ange antingen genom att nyttja förinställda standardvärden, använda avskiljningsdata från litteraturen, eller använda egna avskiljningsdata i de fall detta finns tillgängligt.

Förändringar i barriärens funktion kan simuleras på två sätt; som slumpmässigt eller scenario-baserade fel.

I verktyget finns även möjlighet för användaren att själv definiera barriärer. Dessa barriärer kallas Tilläggsbarriärer och kan nyttjas för att beskriva antingen en avskiljande eller inaktiverande barriär. Det finns tre tilläggsbarriärer.

För dessa moduler saknas förinlagda standardvärden för barriärens avskiljande förmåga varför användaren själv måste ha kännedom om detta. För vissa typer av barriärer finns det dock litteraturdata (bl.a i Microrisk) som kan användas om egna data saknas. Inaktiverande barriärer (desinfektion) I verktyget finns tre stycken förinställda moduler för inaktiverande barriärer; UV-desinfektion, Desinfektion med fritt klor och Ozonering.

Användaren väljer de inaktiverande barriärer som är aktuella och beskriver hur de är utformade och anger de indata som behövs för att verktyget ska kunna beräkna barriärens effektivitet.

Förändringar i barriärens funktion kan simuleras på två sätt; som slumpmässigt eller scenario-baserade fel.

I verktyget finns tre stycken förinställda moduler för inaktiverande barriärer; UV-desinfektion, Desinfektion med fritt klor och Ozonering.

Användaren väljer de inaktiverande barriärer som är aktuella och beskriver hur de är utformade och anger de indata som behövs för att verktyget ska kunna beräkna barriärens effektivitet.

Förändringar i barriärens funktion kan simuleras på två sätt; som slumpmässigt eller scenario-baserade fel.

Med exponering menas hur mycket dricksvatten som konsumeras i en population, med hänsyn tagen till konsumtionsmönster och -volym. I verktyget finns förinställt konsumtionsmönster från två studier i Sverige, vilken studie som ska användas är valbart. Exponeringen kan även beskrivas av användaren, för de lokala förutsättningar som råder.

I verktyget finns vetenskapligt baserat underlag avseende dos- och responssamband för de patogener som finns definierade i verktyget, d.v.s. vilken dos av respektive patogen som en person måste få i sig för att det ska ge upphov till infektion.

Resultatet redovisas i verktyget som log-reduktion (avskiljning) för respektive beredningssteg, sannolikhet för infektion (daglig- och årlig risk) samt som DALYs (Disability Adjusted Life Years).